Fakta Om Tid

Sekund
Sekund är grundenheten för tid. 1 s definieras som varaktigheten av 9192631770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen Cesium 133.

Vetenskapligt År
Vetenskapligt år används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Det vetenskapliga året definieras som 365,25 dygn eller 31 557 600 sekunder.

Julianska Kalendern
Den julianska kalendern har fått sitt namn efter den romerske kejsaren Julius Caesar. Han genomförde år 46 före kristus en reform i den romerska kalendern som innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern. I Sverige användes den julianska kalendern fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska kalendern.

Gregorianska Året
Det gregorianska året motsvarar 365,2425 medelsoldagar. Den gregorianska kalendern är vår nuvarande tideräkning och infördes av påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 då den ersatte den julianska kalendern. Den gregorianska kalendern fixar felet i den julianska kalendern genom att hoppa över tre skottdagar varje 400:e år vilket i genomsnitt ger 365,2425 dagar på ett år. Detta ger ett fel på endast en dag per 3236 år.

Anomalistiskt År
Ett anomalistiskt år är omloppstiden relativt periheliet, d v s då jorden är närmast solen, och motsvarar 365,2596 medelsoldygn.

Sideriskt År
Ett sideriskt år är den tid det tar för jorden att åka ett varv runt solen i förhållande till dom omgivande stjärnorna. På grund av tyngdkraften från månen och omgivande planeter varierar längden på det sideriska året något från år till år. Ett medelvärde är 365,256363051 dygn.

Stjärnår
Ett stjärnår är detsamma som ett sideriskt år.

Tropiskt År
Ett tropiskt år är jordens omloppstid i förhållande till vårdagjämningspunkten. På grund av att vårdagsjämningspunkten ständigt flyttar sig något är det tropiska året något kortare än det sideriska året. Ett medelvärde är 365,24219 dygn.